Kronisk smärta är tyvärr oftast just kronisk. När man har ont undviker man ibland fler situationer än nödvändigt för att man är rädd för smärtgenombrott. Denna rörelseinskränkning kan i sin tur leda till ökad smärtproblematik.
Jag vet lite om hur det är att leva med smärta. Jag försöker alltid att ha fokus på vad jag kan göra, mer än mina begränsningar. En sak jag har lärt mig är jag själv är bäst lämpad att ta hand om min hälsa. Jag ser läkare, naprapater och sjukgymnaster som " konsulter". De kan ge mig goda råd och berätta vad jag ska göra för att må bättre. Utfallet av alla råd ansvarar jag för.
För mig handlar det om cost/benefits. Jag har valt att rida, trots att vissa avrått från det. Priset betalar jag. För att kompensera det så har jag valt bort t.ex. step-up och vissa övningar jag får ont av. Jag har köpt en bra madrass och har mbt-skor på jobbet. När jag är i sämre faser bär jag med mig en kudde att ha i svanken när jag sitter. Muskelträning och spinning fungerar utmärkt. Allt handlar om balans. Ibland utmanar jag mig och t.ex. testar step, inget är ju för alltid! Jag har blivit så mycket bättre av att jag tränar. Jag är verkligen tacksam för varje dag som jag inte hindras av min kropp och för varje natt jag får sova utan att vakna av att jag har ont.
"When pain was unavoidable it was bearable, when it become avoidable, it became unbearable"
Tack Zandy, du inspirerar míg på MÅNGA andra sätt<3
SvaraRaderaTänkvärt och himla klokt, tycker naprapaten :)
SvaraRaderaTack Anna=) Din naprapati har hjälpt mig många gånger och givit mig ett bra utgångsläge att träna vidare på:D
SvaraRadera