FOKUS FÖR F**!!!!

Har precis kommit hem från ridlektion med världens bästa instruktör:-)

Vi hoppade idag, och jag höll på att ramla av! Jag red en ung häst som tar gigantiska hopp över hindren. Det brukar funka ganska bra, jag försöker bara vara följsam och hänga med. När jag hoppar försöker jag alltid lägga fokus långt framför hindren, för att blick och fokus ska vara på rätt ställe. Tittar man PÅ hindret kan man lätt hamna mitt i hindret eller så stannar hästen. Hur som helst kom jag i galopp mot hindret och börjar verkligen tvivla på var som är bäst att fokusera på... Det är min tolkning att jag inte klarade av att balansera upp när han hoppade högt och stort. Tappade en stigbygel och balans och FOKUS. När jag tog tillbaka min uppmärksamhet till hoppningen och fokuserade gick det hur bra som helst:-)

Dagens lärdom ( en gammal goding ): du får det du fokuserar på:-)

Free your mind...

... and your body will follow! Or free your body and your mind will follow:)

 Har precis kommit hem från andra dagen på Nike Blast, är trött och pigg på samma gång! Fötterna är ömma och låren känns som om de väger 100 kg styck! Det mentala temat har varit "make yourself" , om att vi skapar våra egna kroppar och väljer hur vi vill känna när vi tränar!

Började dagen med ett grymt tufft pass, som hette Nike Free. Det var mycket core och benstyrka, och jag undrade verkligen hur jag skulle klara av resten av dagen efter det.... Efter det blev det en tidig lunch, egen medtagen idag!

Under lunchen tittade vi på modevisning av Nike kläder, de visades av dansare och det roligaste var när de manliga dansarna visade tjejkläder :D

Därefter hade vi bokat oss på ett pass som hette " Booty walk". Intet ont anande trodde jag att det var ett danspass, men det visade sig vara strippdans! Haha, inte riktigt min grej kanske;-) Men det var kul att testa=) Flera dansanta killar var med på passet och en äldre man som stod längst bak och luktade rök... Man får konstiga tankar om vad hans agenda var för att gå på passet :S

Direkt därefter var det "Dancefusion" , jättekul men det blev snurrigt i både dansen och i mitt huvud:-) Fick sätta mig en stund, fick en resorb och en bar av Veronica och Jenny som jobbade på eventet den här helgen! Tack<3 Blev pigg och kunde vara med en stund till!

En kvart senare började steppen vi bokat oss på, oj, så avancerat! Fartfyllt och kul, men här började kraften tryta... Jag hoppas att jag inte begår en kriminell handling när jag lägger upp en video av en del av step passet!

Efter steppen kollade vi på när PETTER uppträdde, han är så duktig och fin tycker jag!

Hade tänkt att gå på Piloxing, men orkade inte.... Stod och kollade på passet, det verkade hur kul som helst!

Imorgon är det hoppträning på ridningen , men på tisdag är det VILA =)

Min första dag på Nike Blast

Har varit i Frescatihallen hela dagen idag! Det har varit en otroligt häftig upplevelse:) Jacobina sa att Blast betyder explosion och dagen idag har varit en explosion i upplevelse och intryck!

Började med ett step pass som hette "one step closer to perfection", det kan jag säga att det inte stämde på mig;-) Det var en Steve Boedt som ledde passet och han var snabb! Jag hade nog kunnat lära mig stegen om jag fått tre gånger så lång tid på mig....

Efter det gick vi iväg till stora scenen och var med på en klass som hette "100% earned". Det var fem otroligt samspelta dansinstruktörer, skitkul och mycket attityd! Både energi och moves påminde lite om Anna PTs onsdagsdance!

Efter dansen stod vi i en abnormt lång kö till lunchen, för att sedan få beskedet att vi stått i fel kö... Efter ytterligare ett försök  i en lång kö så fick vi reda på att salladerna var slut... Mitt sällskap fick tag på kycklingsallad och för mig som inte äter kyckling blev det ostsmörgås och bars. Så imorgon har jag med mig egen mat....

Jag glömde nämna att vi hann med lite shopping också! Det fanns så mycket fint, jag kunde handlat allt i den där Nikeshopen=)

Efter lunch var vi på " the mental journey", ett spinningpass med inslag från både mindfulness och ACT ( acceptance commitment therapy). Vi fick träna på fokus och vad vi ska göra för att uppnå det vi vill. Fick ett tag ett otroligt flöde, kände mig stark och benen bara snurrade på i position 3, lovely;-)


Vid det här laget var jag rätt öm i fötterna så det passade utmärkt med barfotaträning - " Organic bodywork". Vilken kvinna som hade det, Cecilia Gustavsson, vilken styrka och smidighet! Passet var lite som en blandning mellan funktionell träning och yoga, kändes jättebra att ta som sista pass!

Nu är jag skönt trött och nöjd med dagen! Imorgon gör vi om det:D

Lean

Inom landstinget har man anammat en metod, ursprungligen från Toyota, för att förbättra och kvalitetssäkra vården. Idag fick vi göra något som kallas Lean-spel. Vi fick vara två fabriker som skulle producera legobitar i olika konstellationer. Jag var chef för vår fabrik. Initialt fick vi väldigt lite information, som utökades allteftersom. Vi fick endast göra två förändringar per gång. Vi lyckades förbättra vår produktion avsevärt, men vi var inte bäst... Detta störde mig enormt, sen stör det mig att det stör mig;-) Till och med min dotter sa att jag var barnslig som bryr mig:-) Antar att jag behöver träna på att inte ta allt som en tävling...

Förstå andra

Det finns en teori att spegelneuron i hjärnan kan förklara empati. I möten med andra människor fungerar detta system intuitivt och omedvetet, oberoende av analytiskt tänkande! Det är därför ett skratt kan vara smittande eller ett hårt ord kan kännas som ett slag i ansiktet. I det mellanmänskliga samspelet hjälper det oss att förstå andras känslor, handlingar och avsikter. Det här är så starka processer att man till och med kan se hur smärtcentra i hjärnan aktiveras när en närstående har ont!

Att ha förmågan att förstå hur andra människor tänker och känner hjälper oss att:

* förstå andras avsikter
* dela med oss
* släta över andras tillkortakommanden
* humor
* be om ursäkt
* lagom rättspatos

Att ha förmågan till perspektivbyte underlättar när vi anpassar oss till olika gruppkonstellationer. Att balansera anpassning och bevara sin självbild kan vara ett konstverk!

Apropå självbild så älskar jag en scen ur barnfilmen Madagaskar där zebran Marty säger: "Jag är 10 år och vet fortfarande inte om jag är vit med svarta ränder eller svart med vita ränder" :D

Skidåkning

Har haft en skön helg med härlig ridning, fartfylld spinning, trevligt sällskap och längdskidåkning! Jag har inte åkt skidor sen jag gick på mellanstadiet och har köpt ett par skidor för några veckor sedan, det är verkligen både roligt och jättebra träning!

Men jag har lite problem med valla.... Får hjälp av maken, men ingen av oss har någon större erfarenhet och kunskap om ämnet. Visserligen har han engagerat sig och försökt läsa på, till skillnad mot vad jag har... Igår  när vi kom upp till elljusspåret så hade båda vi stora svårigheter att komma upp för första backen, inget fäste alls! Så vi bestämde oss att åka tillbaka till vallaboden och lägga på lite av en annan sort. På vägen ner fick jag världens fart och drog på värsta praktvurpan framför boden, inför alla superproffsiga åkare som stod där... Jag får ju inte göra illa mig, jag ska ju på Nike Blast nästa helg!!! Jag har ju sagt det till högre makter!!

Väl inne i boden stod det två rutinerade vallare där med stora väskor- fulla med olika valla, vallajärn och massa kunskap. En av herrarna som stod där, erbjöd sig gentlemannamässigt att hjälpa mig, och jag mitt pucko tackade nej! Tänk att jag har så svårt att ta emot hjälp! Hur som helst tog jag ett rejält lager med fäste... så skidåkningen erbjöd en del motstånd efter det:-) Min kompis som var med, hade vallningsfria skidor, men då gick mina fortare fast det var för mycket fäste!

Är det någon som vill förmedla lite vallakunskap till mig så tas det tacksamt emot;-)

NIKE BLAST

Nu är det bara en vecka kvar till Nike Blast! Har länge velat gå på det här träningskonventet eftersom alla som har varit på det har varit så himla nöjda!

Så jag har skyhöga förväntningar och lite larviga orostankar t.ex. att jag måste hålla mig frisk nu, tänk om jag skulle bli sjuk och missa det här! Proppar i mig vitaminer och spritar händerna för fullt! Har köpt tejp så att jag kan förebygga fotledsstukning. Har stukat mig typ 1000 gånger så det gör jag så lätt igen....

Jag längtar=)


http://www.thenikeblast.com/stockholm/nike-top-instructor-2011

DANCE

Kom precis hem från danspass! Älskar energin och glädjen i dansen! Älskar att få ihop all koreografi, det är verkligen mindfulness i hög grad:-) Man kan inte göra annat än att vara här och nu för annars kommer man bort sig totalt=) Anna är alltid glad och inspirerande, jag står oftast längst fram för att riktigt ta in dansen med alla mina sinnen:D

Jag var antagligen mångalen i natt, kunde inte sova! Trött idag, orkade bara köra ett pass. Det är så himla pefekt annars , att först gå på dance och sedan runda av med yoga!

Förändring

Jag undrar vad det är som får människor att förändra sig? Är det när man nått sin botten och förlorat allt, eller är det när man har allt att vinna? Vilka egenskaper besitter de som gör enorma förändringar i sina liv? Vilka faktorer är gynnsamma?

Jag tänker att känsla av sammanhang är en viktig del. Att känna tillhörighet och samhörighet med andra människor. Att betyda något för en annan människa, att bli uppskattad i all sin ofullkomlighet. En del människor kan göra omfattande förändringar i sina liv, av egen kraft, jag brinner av nyfikenhet att veta vad som möjliggör det! Har du som läser detta några tankar om vilka friskfaktorer som påverkar oss människor, skriv gärna!

Det var någon som sa att det inte finns rätt eller fel, bara olika konsekvenser. Konsekvenser kommer på kort och lång sikt, det som kan vara bra nu kan leda till något dåligt sen och tvärtom!

Nästa utmaning blir att vidmakthålla en förändring. Det tror jag de flesta vet hur svårt det kan vara!

När man arbetar med att försöka hjälpa andra människor att göra förändringar, kan det uppstå situationer där det man gör inte räcker till. Ska man fortsätta ett tag till, byta taktik eller släppa taget?

Jag har ett vykort på min anslagstavla på jobbet, som jag fått från en vänlig AA-medlem. Den har hjälpt mig många gånger och lyder så här:

Sinnesrobönen

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

 mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden.

 

 

 

 

Vittnespsykologi

Det är väldigt lätt att se saker man är uppmärksam på!Men vet man inte vad man ska titta efter är det betydligt svårare:)

 Kolla den här videon och försök uppmärksamma vilka förändringar som sker! Utifrån det kan man förstå varför vittnespsykologi inte är så lätt....

Nu ska jag rikta min uppmärksamhet på kikärtsbiffarna jag ska försöka mig på... Har testat massa olika recept och alla har varit lika svårstekta... Är det någon som har ett bra recept får ni gärna dela med er till mig=)

Smärta och aktivitet

Kronisk smärta är tyvärr oftast just kronisk. När man har ont undviker man ibland fler situationer än nödvändigt för att man är rädd för smärtgenombrott. Denna rörelseinskränkning kan i sin tur leda till ökad smärtproblematik.

 Jag vet lite om hur det är att leva med smärta. Jag försöker alltid att ha fokus på vad jag kan göra, mer än mina begränsningar. En sak jag har lärt mig är jag själv är bäst lämpad att ta hand om min hälsa. Jag ser läkare, naprapater och sjukgymnaster som " konsulter". De kan ge mig goda råd och berätta vad jag ska göra för att må bättre. Utfallet av alla råd ansvarar jag för.

För mig handlar det om cost/benefits. Jag har valt att rida, trots att vissa avrått från det. Priset betalar jag. För att kompensera det så har jag valt bort t.ex. step-up och vissa övningar jag får ont av. Jag har köpt en bra madrass och har mbt-skor på jobbet. När jag är i sämre faser bär jag med mig en kudde att ha i svanken när jag sitter. Muskelträning och spinning fungerar utmärkt. Allt handlar om balans. Ibland utmanar jag mig och t.ex. testar step, inget är ju för alltid! Jag har blivit så mycket bättre av att jag tränar. Jag är verkligen tacksam för varje dag som jag inte hindras av min kropp och för varje natt jag får sova utan att vakna av att jag har ont.

"When pain was unavoidable it was bearable, when it become avoidable, it became unbearable"

Mål eller värderad riktning?

Jag är nära nu, att kunna bocka av ett mål som jag länge strävat efter. Jag skrev sista ( förhoppningsvis...) tentan idag på en utbildning jag länge velat ha. Jag har fått jobba för att få den på arbetstid, jag har fått jobba för att genomföra den, och det har varit värt allt besvär! Skön känsla, att jag kan förverkliga det jag vill=)

Ett bra sätt att nå sina mål är att följa en enkel modell, smart;

Specifikt
Bestäm konkret vad du ska göra
Mätbart
Hur ska du kunna mäta detta?
Acceptabelt
Är du motiverad?
Realistiskt
Bedöm rimligheten
Tidsbestämt
En eller flera tidpunkter där man följer upp och ser hur det går


Många som tränar på Form har specifika träningsmål som de strävar efter, t.ex. att genomföra en klassiker dvs köra Vasaloppet, simma Vansbrosimmet, cykla Vätternrundan och springa ett lopp ( förlåt, jag minns inte vilket!). Jag är grymt imponerad och utesluter inte att jag skulle vilja utmana mig och delta i en tävling någon gång i framtiden. Ibland tror jag att jag är lite udda som inte har den målsättningen, men för mig handlar träningen om vardagsglädje och en värderad riktning. En värderad riktning innebär att man strävar efter något, som kanske inte är specifikt och går att bocka av på en check-list. Jag har bl.a. som värderad riktning att vara en bra mamma och leva ett rikt och hälsosamt liv. Det är liksom inget man blir klar med, det är en ständig process och strävan. När jag gör val får jag fråga mig om det här valet leder mot eller från min värderade rikning.

Hur gör du?

God livskompetens

Färdigheter för god livskompetens:

Kommunicera

Fatta beslut

Lösa problem

Tänka kritiskt

Stå på sig

Motstå socialt tryck

Hantera egen oro, nedstämdhet och stress

Anpassning till nya miljökrav

Självkännedom

Förmåga att hitta konstruktiva njutningar

Min träningsbakgrund, short version 2.0

Hästar har varit en stor del i mitt liv, sedan jag var ca 9 år. Kryckor har oxå varit en stor del i mitt liv, då orädd och klumpig är en väldigt dålig kombination... Så något kontinuerligt idrottsutövande blev liksom inte av!

Jag spelade fotboll i KIK, där min största talang var att prata med målvakten=)

Det var först efter gymnasiet jag upptäckte hur fantastisk det är att träna, hur bra jag mår av det och hur kul det är. Initialt tror jag tyvärr att drivkraften var att bli lite snyggare på de rökiga uteställena jag brukade vara på... 

På den tiden hette det workout och innefattade både aerobics och step up. Aerobics var uppdelad i hi/low, där hi innebar mer hopp och low var mer styrka. Man räknade allt på 4:or och 8:or och jazzbyxor var det trendigaste träningsplagget:D

 En person som var avgörande för min träningsglädje var Eva, på Evas workout. Hon hade pass i spegelsalen på Hälsohuset och var alltid glad och entusiastisk. Lite som Anna PT faktiskt=) Jag gick till och med en instruktörsutbildning och hade "traineepass"! Those were the days;-)

Efter den tiden har jag tränat,men i lite olika omfattning. T.ex. var det glest med träningstillfällen när jag fick barn. Jag minns att jag ville gå på mamma/barn gympa med min son. Han var ca 6 månader och man skulle ha sitt lilla barn som "vikt" och däremellan förväntades barnet sitta still på mattan. Bara det att just mitt lilla barn ville inte sitta still, utan kröp iväg...  om jag inte minns fel så fick vi inte fortsätta för att han var så rörlig:S

Idag tränar jag dance, spin, muskel / gym, yoga och rider. Jag rider med dottern och åker skidor med sonen. På sommaren cyklar jag gärna mountainbike med sonen. Skulle gärna träna mer med maken, det är extra kul att röra på sig tillsammans med en familjemedlem :O

Jag har haft en skön dag idag, studerat till kommande tenta, maken kom med god lunch från Spice och ikväll är det mitt favvopass Dance=) Tänkte även gå på Yogan efter, känner starkt att min kropp behöver det...

Namaste=)

Inte lätt att laga mat....

..... i min familj!

Dottern har varit allergisk mot mjölkprotein sedan hon var nyfödd, det har jag lärt mig att leva med. Jag har valt bort kött och fågel sedan nästan 16 år tillbaka, mår jättebra av det! Men senaste tillskottet i vår "specialkostfamilj" är att maken inte kan äta gluten. Därtill vill han undvika socker, jäst, e-ämnen och natriumglutamat etc....

Det är lättare än man tror att anpassa kosten, det finns många bra alternativ. Men ibland tappar jag inspiration och lust till all vardagsmatlagning... Idag ska det bli en rotfruktssoppa med hemmabakat knäckebröd, här får ni ett bra recept:

Lenas knäcke

1 dl linfrön
1 dl oskalade sesamfrön
1 dl solrosfrön
2 dl havregryn
1 dl grovt rågmjöl
3 dl vatten
0,5 tsk salt

Blanda ihop och låt stå 15 minuter. Bred ut tunt på en plåt och låt stå långt ner i ugnen (150 grader) i 1,5 timme.

Dottern tycker att det smakar fågelmat, men jag gillar det!

Ikväll ska jag köra Hannas muskelpass, det var alldeles för länge sedan jag tränade styrka... Så det är precis vad jag behöver:-)

Positiv utveckling

Jag brukar ha som utgångspunkt att alla människor gör så gott de kan, utifrån sina förutsättningar. Ibland glömmer jag det, särskilt när det gäller mina barn... Ett av mina barn har svårt att organisera sina materiella tillhörigheter, vilket i nästa steg påverkar möjligheten att planera sina åtaganden. Det är svårt att läsa till ett prov om böckerna är i skolan!

 Detta skapar massa frustration hos mig, mycket beroende på att jag själv har svårt för detta. Jag är glad om jag kommer ihåg matlåda, nycklar och mobiltelefon. Eller vilka dagar barnen ska ha gymnastikpåse med sig till skolan.

Många studier visar att bestraffning  ( t.ex. tjat, skäll, hot om utebliven belöning) endast fungerar på kort sikt och inte skapar ett inlärningsvänligt klimat som får människor att växa. Men hur gör man då?

Jag har haft fokus på att eliminera det oönskade beteendet genom att tjata och försöka öka graden av kontroll. Det har förstås inte fungerat. Innan jul började vi med ett belöningssystem som även kallas teckenekonomi. Det innebär att man får belöning när man utför något bra. T.ex. får mina barn en stjärna för varje gång de fått hem sina täckbyxor, mössa och vantar från skolan. För varje läxa som tas hem och genomförs. På sikt kan ett visst antal stjärnor omvandlas till en önskad aktivitet t.ex. besöka Fyrishov eller gå på bio. Syftet är inte att allt ska belönas, utan mer som ett "startpaket" för att komma in i vanor som gör att vardagen blir mer lätthanterlig.

Tänk om jag skulle creddas varje gång jag gör något bra och belöningen skulle vara en resa till New York inklusive fri shopping, ojojoj, vad jag skulle kämpa=)

Jag är inte som en kändis.....

....som säger "ingen kommentar"  =)

Har fått höra att det inte går att kommentera på bloggen! Tror att det finns en chans att jag har åtgärdat det nu...

Skriv gärna något så ser jag om jag gjort rätt.

Förmåga att skjuta upp en belöning?

Det finns en känd studie som kallas "marshmallowtestet". Man forskade på hur förmågan att skjuta upp en belöning påverkade andra livsområden. Ett hundratal barn deltog i studien som förenklat gick ut på att forskninsgledaren erbjöd barnet att när som helst smaka en marshmallow men kunde de vänta medan forskaren gick ur rummet skulle de få två marshmallows när han kom tillbaka. 10 år senare följdes studien  upp och visade att de barn som inte var impulsiva utan kunde vänta, hade lyckats bättre i skolan, hade goda relationer och kunde hantera vardagsproblem mer konstruktivt.

Jag har tränat aerobics och step up sedan många år tillbaka, men för ca ett år sedan blev jag rekommenderad att inte steppa för min rygg. Jag hade testat spinning tidigare och inte upplevt att det var något för mig, men under rådande omständigheter var jag tvungen att omvärdera mitt antagande. Jag bestämde mig för att ge spinningen tio gånger. De första gångerna tyckte jag i sanningens namn inte att det var så kul. Efter 5-7 gånger började jag längta till nästa pass och nu är spinningen en naturlig del i min träning. Och jag tycker att det är kul!! Så våga vänta på belöning=)

Mitt komplicerade förhållande till tid

Är tid absolut eller relativ? Är tiden statisk eller "går" tiden?

Inom fysiken är tid avståndet mellan händelser, i mitt liv är det avståndet alltid för kort. En mätanordning för tid kallas klocka. I mitt liv går klockan för fort. Eller så är jag bara i otakt med föreställningen om allt jag tycker borde få plats i min tid.

Min chef sa en gång till mig: "Varje dygn har 24 timmar och veckan består av sju dygn. Och det gäller även dig"=) Jag brukar tänka på det ibland, var överklagar man sådana beslut? Var ansöker jag om att få 48 timmar på mina dygn?

En annan svårighet jag har när jag planerar min tid är att jag inte kan "beama" mig mellan olika platser. På ett intellektuellt plan kan jag räkna ut att det är "ställtid" mellan olika platser, men i verkligheten går jag rätt ofta bet på det...

Om man ska tolka mina bristande exekutiva funktioner positivt så kan jag berätta att jag har ofta roligt, gör många saker jag tycker om. Jag kommer säkert blogga en annan gång om stress....

Chaat

Chaat betyder snacks på hindu. Här kommer ett gott och enkelt recept att göra till helgen=)

3 dl nötter ( blanda gärna t.ex. para, pecan, mandel, cashew)
2 msk flytande smör t.ex. milda culiness
2 msk garam masala
1 dl torkade aprikoser

Rosta nötterna i stekpanna med smöret och kryddan. Ta av och låt svalna och blanda därefter i hackade, torkade aprikoser.

Hästar

                                           Vilma på världens vackraste frieserhäst <3


Hästar har alltid varit en stor och viktig del i mitt liv. I stallet hämtar jag kraft och får sinnesro. Jag tycker att det är fantastiskt att få dela den här passionen med min dotter! Ikväll har vi varit hos vår lånehäst Rinske. Hon har precis blivit vaccinerad så vi tyckte att det var ett bra tillfälle att rida barbacka! Jag skulle börja sitta upp från en pall, varpå hästen backar undan och jag ramlade i backen...  Efter ytterligare försök gav jag upp och slängde upp Vilma istället! Imorgon är jag ledig från jobbet och tänkte börja dagen med att rida ut i det förhoppningsvis vackra vädret=)

If you practice, you learn

Om man gör något ofta blir man bra på det. Ibland tillskriver vi vissa egenskaper till olika färdigheter. Till exempel om man är bra på att spela piano så är man konstnärlig. Det kan vara så, men det måste inte vara så! Ett annat exempel är färdigheten "prata i sociala sammanhang". Har man underskott av det kan man betraktas som blyg, vilket i sig kan vara förstärkande så att en människa till slut upplever sig själv som sådan.

Var vill jag komma med det här resonemanget? Jo, att ha vanan att gå och träna är en färdighet. Det betyder inte att man besitter specifika egenskaper. Alla kan träna! För mig är träning glädje och välbefinnande. Den berikar mitt liv och är en förutsättning för mig att ha hälsa. Så..... if you practice, you learn=)

Leva med sin kropp

Jag brukar fira nyår med mina närmaste vänner. Förra året skrev vi nyårsaffirmationer istället för löften. Det kändes mer positivt, inte så tvingande. Mer som en förhoppning hur jag önskar att mitt liv ska se ut kommande år. Dessa har förvarats förseglade i en av mina gamla diktböcker. När vi detta nyår läste upp förra årets affirmationer var det förvånansvärt många saker som inträffat! Andra saker hade inte inträffat och kändes inte heller så viktigt och vissa saker fick stå kvar för 2011.

En affirmation jag hade förra året var att gå ner i vikt och minska mitt midjemått. Det där har varit ett återkommande tema i mitt vuxna liv ( en längtan att bli smalare) och ibland har jag skämts för att jag tycker att det är viktigt och funderat på vilken förebild jag är för min dotter. I år har jag valt att ha affirmationen " Jag är nöjd med min kropp". Jag har ambitionen att faktiskt leva med min kropp, just som den är.

Bloggare? Jag?

Jag har regelbundet följt Annas Formblogg och blivit inspirerad, glad och motiverad! När jag läste att de sökte andra formbloggare började min hjärna genast arbeta på högvarv om allt jag skulle vilja skriva om.

Jag har ingen erfarenhet av att blogga, så det här får bli ett utvecklingsprojekt för min del. Just nu så läser jag till en sluttentamen inom kognitiv beteendeterapi, så man skulle kunna tolka "projekt starta blogg" som ett klassiskt undvikandebeteende för att slippa plugga=)

Nu ska jag laga mat och sen gå på Yinyoga. Testade det för första gången för en vecka sedan... kunde notera att smidighet är en sida jag kan utveckla:) Det fantastiska med yoga är utmaningen att hålla fokus på här och nu, att vara medvetet närvarande utan att tankarna rinner iväg. Hur många gånger har jag inte fått plocka tillbaka mitt fokus när min hjärna har tänkt på allt från middagsplanering till global rättvisa?