Förändringens vindar blåser i mitt liv. Det ena stora är att jag ska börja på ett nytt jobb i juni. Det ser jag fram emot! Samtidigt är det sorgligt, för jag trivs så bra med mina arbetskamrater:( Vi har verkligen roligt
varje dag på jobbet! Och det är en nödvändighet när man har ett så tungt arbete som vi har. Jag är så rastlös, ibland undrar jag om jag någonsin kommer att lugna mig? När jag kan mitt jobb och det har blivit en rutin, då blir det mindre stimulerande. Jag önskar ibland att jag var en sån där lugn, stabil förvaltartyp som är på samma arbetsplats hela livet. Men jag är inte sån och mitt behov av nya utmaningar och utveckling är en stark drivkraft.
Det andra är att min dotter går på en skola som egentligen sträcker sig till åk 6. Men på grund av platsbrist på skolan ska hennes klass flyttas till högstadieskolan. Jag är så extremt nöjd med den skola och lärare vi har nu, att allt annat känns som en nedköp. Det är även extremt otillfredsställande att inte kunna påverka situationen. På kinesiska är tecknet för kris samma som utveckling. Och visst tror jag på min dotters förmåga att anpassa sig till nya miljöer samtidigt är det en skör period i varje individs utveckling. En tid där miljö, kamrater och sammanhang väger otroligt tungt. Ungdomar är liksom inte konstruerade att vara efterkloka i förskott....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar