Imorse gick vi upp kl 5 för att kunna vara med och driva in Sveriges enda inhemska hästras för tillsyn och premiering. På väg till samlingen tog vi turligt nog en alternativ väg och träffade hela russflocken redan där! Ponnysarna var inte alls skygga, de stod framför bilen och ville knappt flytta på sig:)
När vi samlades med andra frivilliga ponnyindrivare fick vi åka på ett traktorflak till hagens slut. Resan kändes inte helt trafiksäker, men sonen tyckte att det var väldigt kul.... Väl framme stod vi på ett långt led och skulle skrika så att vi inte tappade bort varann och inte missade om något russ stod och gömde sig:) För att hålla kurs skulle vi gå mot solen, bara det att solen sken inte.... Bitvis var terrängen ganska svår, bitvis var det planterad skog och då kunde man gå i spåren mellan träden. Jag hittade ingen häst i skogen, så jag var väldigt glad att jag träffat på dem i det vilda redan innan. När vi kom fram stod alla hästarna i fållorna. Hingsten stod ensam och gnäggade och de flesta stona hade ljuvligt söta föl vid sin sida. Ska lägga upp bilder från den här upplevelsen när jag kommer hem!
När vi samlades med andra frivilliga ponnyindrivare fick vi åka på ett traktorflak till hagens slut. Resan kändes inte helt trafiksäker, men sonen tyckte att det var väldigt kul.... Väl framme stod vi på ett långt led och skulle skrika så att vi inte tappade bort varann och inte missade om något russ stod och gömde sig:) För att hålla kurs skulle vi gå mot solen, bara det att solen sken inte.... Bitvis var terrängen ganska svår, bitvis var det planterad skog och då kunde man gå i spåren mellan träden. Jag hittade ingen häst i skogen, så jag var väldigt glad att jag träffat på dem i det vilda redan innan. När vi kom fram stod alla hästarna i fållorna. Hingsten stod ensam och gnäggade och de flesta stona hade ljuvligt söta föl vid sin sida. Ska lägga upp bilder från den här upplevelsen när jag kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar